Veckomöte den 29 januari 2018
Bosse Karlsson ledde mötet eftersom Presidenten för ovanlighetens skull inte kunde delta.
Närvarande var fem medlemmar och den inbjudne föredragshållaren chefen för Kosterhavets nationalpark Anders Tysklind, som tog den låga medlemsnärvaron med jämnmod och valde att, istället för en allmän övergripande information om nationalparken, koncentrera sitt anförande till några ämnen och inbjuda till samtal om dem. Det blev ett trevligt och informativt upplägg.
Nationalparkens område består till 98 procent av hav. Undertecknad veckobrevskrivare erinrar sig att detta föranledde länets landshövding att i sitt invigningstal 2009-09-09 utnämna sig själv till "havshövding". Utöver havsområdet ingår många holmar och några områden på Syd- och Nordkoster
Nationalparksorganisationen förvaltar inte bara nationalparken utan även fem naturreservat på Koster och Saltö, där marken ägs av privata personer och företag i motsats till nationalparksområdet som helt ägs av staten (en förutsättning för att det skall vara nationalpark). Inom ramen för detta finns 198 skötselområden med specificerade naturvärden som utgör underlag för skötselinsatserna.
Markhävd med djurhållning på Koster och på holmarna väster om Koster är ett viktigt inslag i skötseln och ombesörjs av djurhållare med ekonomiskt stöd med koppling till EU projektet EU-Life. Utsökt lammkött från Koster finns regelbundet att köpa på Koster och stundtals i Strömstad. (Veckobrevskrivaren är flitig kund fredagar/lördagar året rund klockan 12-14 i fårstallet vid Brevik på Koster.) Betesdjuren är ett viktigt inslag i nationalparken.
Röjning. bränning, stängsling och bete behövs för att återställa mark, som växt igen huvudsakligen under senare hälften av 1900talet. Kostnaden är avsevärd. Exempel på resultatet av sådana åtgärder illustrerades med bilder "före och efter" av ett område som före åtgärderna var risigt och svårgenomträngligt och efter åtgärderna pryds av självsådda orkidéer.
Bland enskilda projekt nämndes också begränsning av bestånden av vresrosor som tar död på annan vegetation. Effekterna visar sig redan efter ett år.
Omfattande insatser görs för friluftsliv och information och anpassas till förändringar i samhället. Gamla skriftliga förbud att sprida ljud med transistorradio ersätts med modernare anvisningar för hyfs.
Det finns åtgärdsprogram för hotade växtarter t.ex. martorn, d.v.s. Kostertistel, och ostronört.
Det bedrivs ett ambitiöst arbete meduppföljning och undersökningar som skall visa i vilken utsträckning förvaltningsåtgärder leder till uppfyllelse av ställda mål.
Uppsamling av marint skräp sker inom ramen för ett projekt som kallas Ren Kustlinje. Som exempel på problem som skall lösas nämndes förlorade hummertinor som spåras med undersökningskameror vilket dock blir dyrbart.
Totala strandlängden som skräpstädas är 86 km, och medelmängden brännbart uppsamlat skräp under perioden 2009 - 2017 är 15,4 ton per år, tyvärr utan tendens till minskning sett över perioden.
Arbete pågår med att beskriva mängder och typer av skräp på havsbotten. De stora volymerna skräp kommer inflytande från havet.
Fritidsbåtars inverkan på naturen undersöks; det är fråga om både fysiska och kemiska effekter.
Utvecklingen ifråga om kustfåglar studeras. 2017 var ett "bra" år för tobisgrisslan men ett "dåligt" år för ejdern med få honor och få ungar. Det har setts fler toppskarvar än någonsin.
Jakt sker i begränsad omfattning. Jakträtten tillkommer en jaktförening öppen endast för folkbokförda i Strömstad och Tanum (veckobrevsförfattarens kommentar: tveksam begränsning) som har 25 medlemmar varav endast en handfull är aktiva.
Ålgräs inventeras med drönare, ett redskap som har omstridda för- och nackdelar. Nationalparken skaffar vid behov vederbörliga tillstånd för användning av drönare.
Noteringar av Dag Wersén
